Måndag

Oh herregud. Jag är DÖDENS! Not men det känns som det. Extreeeeeeeeemt lång dag idag, från 8.40 till 16.50. Jag kan inte ens rabbla upp vad vi gjort idag för jag kommer inte ihåg, jag vet jag vet, jag har inget närminne (men jag är inte värre än Ronja iallafall). Jaja dagen var ju ganska kass förutom att, när vi sitter i caféterian och väntar på att ha datakunskap så börjar jag och Isabel skrika och peka på Ronja, hahah då har hon en bärfis på axeln, jag och Isabel springer därifrån och ASGRAVR och Ronja är livrädd hahahah hennes ansiktsuttryck garvar jag fortfarande åt. Hahah men tack för att du förgyllde våran dag Ronjis. Jaja nu ska jag iväg och träffa Johanna GV, vi hörs kanske senare ikväll eller imorgon. PEACEOUT // emma lindgren

Torsdagskväll

Var nyss och tränade, mit rygg håller fan på att gå av! men jaja, nu sitter jag hemma hos Deborah och Lars på norra vallby mitt emot mitt gamla hus, saknar det sjukt mycket. Fast bara huset och inte läget men sitter iallafall här med mamma pappa Elon och Eerstin och käkar massa sockerkakor i alla former och smaker och dricker saft. Philip och Fredrik skjutsade hit mig på cykeln efter träninge. Ni är för bra grabbar, puss! När jag kommer hem så blir duscha äta sova. Sen äre back to school tomorrow ! Vi höres. PEACE // emma lindgren

Torsdag

SCHOOOOOOL !! skolan och träning är ju verkligen ens liv, jag menar man går upp på morgonen åker till skolan är där hela dagen, åker hem äter någonting, tittar lite på tv och datan, sen träning. Sen när man kommer hem är man så trött så man går typoch lägger sig på en gång. Men jaja, dagen började med matte, fick matteboken och sen gick vi igenom lite saker. Se var det engelska som gällde, fick göra ett prov som visade om vi ska vara i den lätta (bas) eller svåra (bredd) gruppen. Känns som det blir lätta gruppen för mig! Ganska lätt test i början, men sista pappret fattade jag ingenting av, haha men vi får se. Skrev iallafall att jag kände att jag skulle behöva vara i den lätta gruppen. Sen var det lunch som gällde. Det blev mackor och mjölk för min del. Inte speciellt god mat, typ falukorv i tomatsås (som jag inte tål) och sen någon äcklig röra. Efter lunchen hade vi idé och kultur historia. Då gick vi bara igenom vad vi skulle gör under året. Det är typ föreläsningar så ska man anteckna samtidigt, men det är också dans och musik och sånt. Vet inte rikigt hur jag ska klara av det där med föreläsningarna och anteckna. Har nog koncentrationsvårigheter tror jag, hihi. Men det ordnar sig nog!! Och sista lektionen var det svenska, då gick vi också igenom vad vi ska göra under året och sen ropade hon upp oss och då skulle man säga något man är bra på. Så jag sa att jag oftast är glad, positiv och sprallig, för det stämmer väl?? Hon tyckte det var bra att jag var glad och positiv, men att jag kunde skippa den där spralliga delen. Haha good luck till mig säger jag bara. Ikväll är det träning som gäller då. Bara knyta på sig skridskorna och köra. Kanske blir ett kortare inlägg ikväll. Peace // emma lingren

Tisdag

Idag vare skola, igen! Jag har insett att mitt sommarlov är vekligen över.. Idag vare ganska chill, hade först pluggnet info, sen lekte alla teateresteter lekar (ettor tvåor och treor). Sen blev vi uppdelade i grupper och skulle förbereda det vi ska göra på kulturnatten, vi ska gestalta en staty nere på stan och våran blev den där stora utanför stadshuset, ni vet den där stora som det ser ut som ett segel? Där kommer jag alltså befinna mig en stund på kulturnatten. Sen åkte jag hem och hämta min fondtapet till mitt rum med mamma, sen köpte vi lite mer saker till mitt rum. Sen skulle vi köpa mitt "sminkbord"/"skrivbord" som kanske skulle komma in idag annars vecka 37.. men nu har dom ändrat så de kommer in vecka 40!! ååh blir galen på ikea!! jaja, sen träffade jag johanna och jonna, åkte till tomasgården och var sociala. Fick lite för mycket information av en viss person, kommer ha mardrömmar ikväll säger jag bara.. Jaja, nu äre snart läggdags och imorgon börjar vanliga schemat.. klockan åtta med idrott, sen två olika teater lektoiner sen slutar jag så de är ändå ganska lugnt. PEACE // emma lindgre

Livet är som en trappa, man tar ett steg i taget.

Min klass i högstadiet hatade jag från första dagen i 7c till näst sista veckan i 9c, för då började jag tänka efter, och den var absolut inte så farlig som jag tyckte innan. Jag hade nog bara inte gett den en riktig chans. Men när det väl kommer till kritan och veta att våran klass aldrig mer kommer existera. Och att vi aldrig kommer ha våra stunder tillsammans igen så blir jag tårögd. Aldrig mera 9c… Vi har faktiskt haft roligt. Jag vet att jag har haft mina stunder då jag dampat och så men den delen ångrar jag nu, jag borde ha tagit vara på tiden mer er istället. På skiljeboskolan kände jag trygghet, de flesta visste redan vem man var så man kunde göra ”vad man ville”. Det var ingen som brydde sig när man stod på borden i ljushallen och sjöng de högsta man kunde, det var ingen som brydde sig när man kom skrikande i korridorerna, för det var liksom normalt för oss? Och där kände man att det alltid fanns någon att vända sig till. Och det fanns alltid lärare som trodde på en, även i de stunder man bara ville ge upp, och skita i alltihopa, ville kasta böckerna i väggen och gå ifrån lektionen och aldrig mera gå tillbaka. Även de dagar som man var på dåligt humör, arg/ledsen eller bara vart trött så kände man en trygghet att det finns någon som tror på en. Det känns som att man aldrig kommer känna den känslan till en skola igen. Eftersom på Carlforska kommer det inte bli samma sak. Den är så stor och det är så mycket elever. Men i början av sommaren kändes det skit att sluta på Skiljebo men det känns bara bättre och bättre. För jag vet att Skiljebo kommer att finnas kvar, lärarna kommer att finnas kvar, allt kommer att finnas kvar, och det är inte speciellt långt så det är bara ta sig dit och hälsa på. Ja kommer att sakna skiljoboskolan så sjukt mycket och de trodde jag aldrig att jag skulle säga. Men livet går vidare och Carlforskas tre år är nästa steg. Steget efter de? De tar vi då. // Emma Lindgren

Måndag

Idag började skolan vid elva, då träffades hela klassen i en halvtimme, kändes ej så värt, sen lunch iaf och sen träffades klassen igen. Sen vare mentorstid, jag har en snubbe vid namn said, verkar ganska rolig och shysst. Vi fick våra skåp och lite lappar. Sen drog våran lärare och då fixad vi ihop en liten teater på några minuter, det blev "said på tigerjakt". Hahaha fyfan vad sköna alla esteter är. Sen visades den upp för alla estetare, och de andra mentorsgrupperna visade upp deras. Jag kom hem vid ungefär kvart fyra och då slängde jag mig i soffan för jag hade sån jävla huvudvärk Märks att skolan är igång igen.. Sen när mamma kom hem så åkte vi och köpte en adidasväska till mig. Puss på mamsi! sen åktes det och handla och nu står hon nere i köket och lagar mat till oss. Det var den dagen, ikväll händer ingnting eftersom jag inte får träna, för min j*vla rygg är ju paj och vill aldrig fixa sig!!!! blir så trött..

Från P till E

Till emma från philip:
Emma hon är cool hon spottar i en brun,
hon kommer tillbaka med händerna i snön.
HAHA Tack bubben (k) !

INSANE

Idag blev jag och min bror hämtade av m & m vid tio imorse och då bärde det av till Stockholm. När vi kom fram tog vi en fika på något okänt ställe. Och sedan vid tolv bar det av till grönan. Började med att fixa åkband sen sprang jag och jocke till extreem som blev första karusellen, och andra karuseller blev såklart INSANE! och ja, den var helt enkelt insane. Jag skrek så mycket så jag fick ont i käkarna, fy haha! sen åktes alla andra karuseller, tryckte i mig en barnpizza mitt på dagen också. (äta bör man annars dör man). Jaja, vid fem pallrade vi oss till bilen och åkte hem till "kära" västerås. Måste också säga att vi vann en 3kg bilar också, vikigtviktigt. Men om insane alla har snackat så mycket om den, och det är samma sak som med kanonen på lisebeg Man måste stå i kö i en halvtimme minst, och sen åka i 3 minuter? Men jaja den var rolig, och rekomenderad för er som gillar fart och snurr! Nu ska jag nog ta och slå på tv och glo på den, är döttstrött efter dagen. Man blir helt slut efter att ha haft tusen människor runt omkring sig, och höra allt surr musik och skrik. Tack för dagen m & m och bror.
Puss på armbågen. PEACE // Emma Lindgren

Be yourself, there's nothing more to say

Jag hörde en kille säga till en tjej varför har du inget smink för? Du är mycket snyggare då? Då började det rulla miljoner tankar i mitt huvud, det är därför jag måste skriva det här. Folk börjar verkligen tappa greppet och det verkliga livet och tidningar och film. Ska tjejer behöva vara pinnsmala, ha mega stora bröst och massa smink för att dölja små kvisslor i ansiktet, ska de verkligen behövas för att bli accepterad. Vissa killar säger, men shiit vad stora höfter och lår du har? På riktigt, väx upp, när tjejer kommer in i puberteten så får vi höfter lår och rumpa? Precis som killarnas kropp förändras. Alla ser inte ut som tjejerna på Slitz omslaget. Så tjejer kom igen, var er själva. Våga gå osminkad, våga gå med en slarvig knut uppe på huvudet och i stora mjukiskläder. Skit fullständigt i vad alla andra tycker. För du är född att vara den du är och inte någon annan. Låtsas aldrig vara någon annan för att passa in för de tjänar du ingenting på. Och sen kommer du får höra att du har blivit förändrad eftersom du blev dig själv helt plötsligt. Det är inte bekvämt att leka någon annan. Man är perfekt som man är, några extra kilon. So what? Då finns det mer att älska. Alla har inte så bra självförtroende att dom bara kan skita i vad andra tycker, men det är något man kan jobba på. Så tjejer, räta upp ryggen, dra på er bikinin och sluta tro att folk tycker ni är tjocka! Njut av livet och bry er inte om onödigheter. Jag säger absolut inte att smink är något fel, och att alla killar tycker såhär. Men jag personligen tycker bara att folk ska öppna ögonen för verkligheten, och att man ska acceptera människor för insidan och inte pga. utseendet. Livet är till för att levas och inte lekas. Jag själv har lärt mig att strunta i andra. Jag kör mitt eget race, det är bara acceptera eller dra. Accept or leave, så enkelt är de. Det är mitt ordspråk, som jag gärna delar med mig av.

Be yourself, there's nothing more to say

Resan från förskoleklass till nian

Det var en ljus vår natt i mars som den lilla flickan föddes, hon föddes med ett leende på läpparna. Vid tre års ålder log hon fortfarande och åkte runt i vagnen i fina små klänningar. När hon va fem år va hon spänd att snart börja skolan, att bli som dom stora barnen. Och fortfarande log hon. Ett år senare började hon i skolan och träffade massa roliga kompisar att leka med, söta killar att pussas med och fnittra åt med bästa kompisen. Lekis var en enkel match och snart kommer man upp i ettan. Nu började de allvarliga. Ettan var super, men sen en dag i andra klass sa hennes föräldrar att dom skulle flytta. Flytta in till storstaden. Till mormor och morfars gamla hus där mamman bott som barn. Att de inte va så farligt. Sommarlovet mellan tvåan och trean var inget roligt sommarlov, hon måste säga hej då till alla kompisar och flytta allt. Hon började trean i en ny skola som hon inte kände någon i. Mamman fick följa med och vara med en stund men hon hittade snart nya vänner. Mamman kunde gå hem och flickan fortsatte dagen med att berätta för alla nya kompisar om vart hon bodde förut och om allt de där vanliga. Men hon kände att hon saknade sina gamla kompisar och inte ville bo där. När hon hade bott i huset ett tag hade dom inbrott i deras bilar och polisen vart inblandad och en massa. De gjorde så att de blev sämre och hon vart ”sjuk” oftare. Hon var i skolan allt mindre och fick inte prata med sin bästa kompis på en lång period. De va det värsta året i hennes liv. När hon skulle börja fyran böt hon skola igen och träffade världens underbaraste kille, han gjorde så att hon blev den glada leénde flickan igen. Hon spela fotboll med killarna på rasten struntade totalt i alla tjejiga saker. Efter ett tag hade hon inga tjejkompisar kvar i den stora staden. Hon umgicks bara med killarna. Hon va den enda tjejen som blev bjuden på laser doom kalas, den enda tjejen som inte blev vald sist på fotbollen. Hon var helt enkelt en av killarna i gänget. Femman rullade på som vanligt och allt var toppen. Hon log fortfarande. I sexan blev allt konstigt gamla klassen splittrades och de blev alldeles nya klasser med profiler m.m. Efter ett tag skulle hon flytta igen för huset var alldeles för stort flickan trivdes inte i skolan. Men man kunde fortfarande skymta ett leénde. Andra terminen i sexan kom hon till en ny klass igen som hon inte kände någon i. Men träffade nya kompisar på en gång, lika snabbt som förut. Det var en bra lärare och ja allt var perfekt. Hon hade hur kul som helst. Och leendet lös. Sen skulle man upp i sjuan. Mycket större och fler människor, men inget att oroa sig för. Hon fick allt fler kompisar. Sjuan rulla på som vanligt och allt var kul. Sen åttan. Nu kom de nytt folk till skolan. Niorna försvann och nya sjuor kom. Hon träffade ännu mer nya människor och fick allt fler kompisar men hade fortfarande kontakt med sin bästa kompis sen hon var liten. Leendet försvann mer och mer. Och andra terminen i åttan var det inte lika bra längre. Hennes leénde försvann nästan helt och allt blev bara jobbigt, hon trodde hon skulle ge upp, men hon fortsatte kämpa. Hon klarade sig igenom åttan och tog nya tag när nian började. Det var nu det gällde, allt med gymnasieval och blablabla! Det var massvis att tänka på! Men i nian kändes allt bra, visst klart hon hade sina upp och ner gångar. Ingen är perfekt, men hon försökte verkligen vara den positiva glada flickan om hon egentligen var. Men i slutet av nian kändes allt värdelöst igen, hon tänkte ge upp ett tag, men om hon hade gjort det vad var det då hon hade kämpat för? Då hade ju allt varit förgäves, all tid hon hade lagt ner hade vart, Ingenting!? Så det var kompisar familjen och speciellt lärare som stöttad henne, som trodde på henne som fick flickan att fortsätta att kämpa. Hon klarade till och med matten som hon var säker på att hon aldrig skulle fixa. Men hon hade hjälp av 1,2,3,4 lärare som trodde på henne när hon själv inte gjorde de, som hjälpte henne med de hon behövde. Hon klarade sig igenom hela högstadiet också. Avslutningsmiddagen var en av de roligaste kvällarna i flickans liv, avslutningen var en av de sorligaste stunderna i hennes liv. Men allt ordnade sig i slutändan så hon är glad över att hon aldrig gav upp helt. Det hon menar är att tiden läker verkligen alla sår, ingenting är omöjligt. Man behöver bara försöka göra det så positivt som möjlig, även om det känns lönlöst ibland. Tack alla som trott på en

// Emma Lindgren

Livet övergår alltid till döden

Inatt dog en pojke av en allvarlig andledning. Det är hemsk att det ska behöva hända en sån sak för att folk ska förstå hur farligt det är. Och hur mycket livet är värt, inte bara för en själv utan också för folket i sin omgivning. Visserligen är döden en del av livet, men dö ska man inte göra i tonåren, det är en sak som händer när man levt klart sitt liv och det har man inte vid den åldern. Folk kan klaga på sitt liv för att man bråkar med sina föräldrar, för att man har en dålig hår dag eller det är äcklig mat i skolan. Medans på andra sidan jorden finns det folk som tackar gud för sitt liv fast dom varken har mat för dagen, rinnande vatten eller hela kläder, dom kanske måste jobba hela dagarna utan raster, med rikigt dåligt betalt och det kan vara barn/vuxna i DIN ålder, ändå är dom tacksamma för det dom har. Så ta vara på livet för det är en sak som bara händer en gång, det är den heligaste saken du någonsin blivit tilldelad.

R.I.P

CONFUSED

Vad händer med mig? Vad händer men glada spralliga POSSITIVA emma? Fotbollen går inte som den vill och allt känns så värdelöst med den just nu, jag kan lika gärna lägga av, gör ändå ingen nytta.. och snart börjat skolan och då måste man fukusera på den, och ny klass som man måste lära känna. Jag börjar i konståkningen ( team ) igen, hur kommer det bli? Hur mycket träningar kommer det bli ? Har så mycket jag måste hinna med innan skolan börjar och det är inte ens två veckor kvar. Just nu vill jag bara släppa allt från mina axlar, Sova ut på morgonen, gå upp och göra vad jag vill och inte ha massa krav på mig. Men det kan jag ju bara drömma om. Jag vill släppa livet ett tag och sväva bort i de blå och komma tillbaka när allt är bra igen, när den riktiga emma är tillbaka. För just nu snurrar allt i huvudet som att jag slagit i det rikigt hårt.

EN HELG FYLLD MED GLÄDJE !

underbart väder.

Sitter hemma hos jesper med emil, Trevlans trevlans, snart blire att åka till lånsta i detta underbara väder. Me love me love. Ikväll vet man aldrig vad som händer. Jag har inte så mycket att säga förutom att jag tror att den blir en rolig helg.
PEACE N LOVE / e lindgren

Besvikelse

Hur har man mage att ens tänka tanken? Jag är så besviken på er. En gammal man? Seriöst hörni, har han någonsin gjort er något ont? Han har alltid brytt sig om er, och alltid busat och lekt med er. Ända sen den dagen ni föddes har han älskat er av hela sitt hjärta. Jag får inte fram ord för hur besviken jag är på er. Förstår ni då hur han känner? Det är så DÅLIGT gjort av er. Vad tänkte ni med? Hur tänkte ni? Tänkte ni alls? En vettig person gör inte något sånt där. Har ni inget vett i skallen alls? Jag älskar er och kommer alltid göra men vem får en sån dum idé.

Jag älskar dig farfar i alla lägen, du är min förebild.

du är en alltför dyrbar diamant för att förlora

Det här skrev amanda i våran gemensamma blogg. http://emmatildamanda.blogspot.se , men när hon skrev det så snackade hon för oss alla.

Att bråka med en av sina bäst vänner är bland de värsta som finns!! Du har funnits i mitt liv sen vaggan och jag vet att du betyder minst lika mycke för dom andra! Det är svårt att förlåta och bara släppa taget men när vänskapen är större än besvikelsen, de tillfälliga hatet och de tomma orden, blir det svårt... Jag fattar fortfarande inte hur DU kunde, just DU liksom, för mig är de ofattbart, men tyvärr är gort, gjort , du har verkligen bevisat att du ångrar dig och kommer göra allt för att de ska bli som vanligt igen, VI var flera som blev riktigt, riktigt sårade med du har sagt att de absolut inte kommer hända igen, att den DÄR inte kommer kunna manipulera dig igen. Då litar jag på DIG! men du vet vad du förlorar om du gör om det! Att ljuga en av sina bästa vänner rätt upp i ansiktet, svika en "lillasyster" på de sättet och sedan säga att man inte fattar hur de kunde hända. Du borde ha tänkt till innan så hade inte den här skiten hänt. Igår fick jag höra att jag är en mes, som inte vill eller klarar av att bråka med dig, jag är inte personen som brukar kunna släppa saker särskilt fort men att bråka med dig känndes så jävla fel! så jag antar att jag är en MES trotts allt. Hoppas verkligen att du står för alla smsen du skickat, att de inte bara var tomma ord, för du är ju trotts allt våran lilla björn som vi INTE vill släppa trotts att de var jävligt nära ett tag. Jag säger inte att vi bara ska släppa det här utan att vi borde "blicka framåt" och försöka få tillbaka de vi hade, vill verkligen inte vara tjurig, arg eller besviken på dig nu när du ska bo så långt bort och allt :/<3

irritation i luften

irritationen har väl lagt sig lite, men förlåten är det sista du är.

men jajajaja, igår kväll skapade jag och mina flickor en blogg tillsammans så ta er en titt http://www.emmatildamanda.blogspot.se/ , nu ska jag iväg och sen ikväll tar jag 18.10 tåget hem. hörs och ses.

PEACE N LOVE // e lindgren

INGA ORD

seriöst jag trodde inte det här om dig. Du är allt jag inte trodde du var. Du snackar och ljuger mig rakt upp i ansiktet. Du är som två HELT olika personer. En person som jag bara trodde bra om. ALLT MITT JÄVLA FÖRTROENDE försvann för dig. ALLT sjunk till botten. ALLT VERKLIGEN ! mina ord kommer inte fram, var glad att vi inte sågs, jag vet inte vad jag skulle ta mig till. Hur fan har man mage att svika en person man kännt sen vaggan? Hur ? jag förstår inte ? Det finns inte i min värld? Just nu känns du som luft för mig. ÅÅÅÅÅÅÅÅH ! Jag känner såhär för dig: iahfdliugfpidwygdolubvWÖIQO§R32OÖU. Är så jäkla besviken och arg på dig. Du kunde inte ens förklara dig ? Du är precis som HENNE ! kan inte stå för vad du säger. PATETISK det är ordet för dig ! Det enda som kommer ur mig är INGENTINNG ASFDJADfasö hfsöljaeli jerÄOPARPÅAPEÅ.

TJENAHOPPSAN

I förrgår kväll går Emma Philip och Fredrik till donken och Fredrik går fram till tjejen i kassan och säger: Jag tar en MC flurry daim. Tjejen i kassan: nej tyvärr våran glassmaskin pajjade nyss så vi kan varken göra glass eller milkshake. Fredrik: Jaha okej... Men då tar jag en glass med topping. Emma och Philip: HAHAHAHAHA SHIIT. hahahah ibland får han verkligen till det den killen. Men nog snackat om klanten, just nu sitter jag i sala hemma hos amanda och ska nog snart iväg. Har inte så mycket mer att säga pch ingen tid heller för den delen så
Peace and bye / e lindgren